Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
After work
Almedalen
Case
Föreläsning
Frukostseminarium
Frukostseminarium Stockholm
Inbound marketing
Inför valet
Jobba hos oss
Julgåva
Krisövning
Lunchseminarium
Lunchseminarium Göteborg
Lunchseminarium Stockholm
Mingel
Narva lanserar
Narva växer
Nyhet
Panelsamtal
Samarbete
Samtal
Spaning
Tävling
Tips
Veckans spaning
Vinst
Webbinar
Webinar

Upptrappad retorik i årets valrörelse

Valrörelsen 2022 är speciell på många sätt. Tonläget är uppskruvat och löpsedlarna fylls av såväl indirekt som direkt rasistiska uttalanden av politiker över hela den politiska skalan. Det politiska samtalet handlar om hårda frågor och kriminalitet har seglat upp som den viktigaste valfrågan.

En rapport från organisationen Open Act, där över 70 politiska tal, partiledardebatter och intervjuer har analyserats, visar att andelen negativa formuleringar i beskrivningen av migration och integration har ökat från 60,6 procent till 73,5 procent de senaste fyra åren.

I rapporten konstateras att människor i det politiska samtalet ofta delas in i ett ”vi” (majoritetssamhället som består av inrikes födda vita svenskar) och ett ”dom” (människor vars hudfärg eller bakgrund avviker från majoritetssamhället). Ibland sker det med uttalanden om ”vårt Sverige” som kan bättre, andra gånger är det olika varianter av ”högre krav” eller ”språkkrav” för medborgarskap.

Budskapet är samtidigt inte sällan mer rakt på sak i form av Magdalena Anderssons budskap att vi inte vill ha Chinatown, Somalitown eller Little Italy i Sverige, eller ”rivna broar” till Stockholmsförorter (Sverigedemokraterna Sundbyberg, valaffisch), och uttalanden om att vissa människor ska ”störas ut” ur det svenska samhället (Ebba Busch, TV4, 2022-02-07).

Inte sällan beskrivs integrationsfrågan som en fråga om procentsatser och kvoter, som när Anders Ygeman talar om max 50 procent med ”utomnordisk bakgrund” i utsatta områden, och vägar för att ”fylla på” med människor som är resursstarka (Dagens Nyheter 2022-07-31). Ebba Busch beskriver integrationsfrågan som en ”kamp” mellan olika värderingar (SVT:s Agenda 2022-05-08), och Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof menar att den som kombinerar hijab med Sverigedräkt utför en ”våldtäkt på Sverige” (Twitter, 2022-06-07). Samtalet är återkommande hårt, ofta kvantitativt, och ständigt ställs ”vi” mot ”dem”.

På en mängd valaffischer står nationen i centrum. ”För Sveriges bästa” skriver Centerpartiet. ”Sverige kan bättre” hävdar Socialdemokraterna. ”Nu får vi ordning på Sverige” lovar Moderaterna. ”Sverige ska bli bra igen” menar Sverigedemokraterna. Allt fler använder det narrativ som fram tills nyligen brukade tillskrivas högerpopulismen – det om att landet trasats sönder, till stor del till följd av invandringen, och att det nu krävs ordning och reda, hårdare krav och en återgång till ett Sverige så som det var förr.

Röster om det politiska språket i årets valrörelse
Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet
Det finns en rädsla för det vi inte känner till, och för att inte känna tillhörighet. Sverigedemokraterna är bra på att fånga upp de känslorna, kanalisera oron och göra någon annan till syndabock. Och nu har vi hamnat i ett läge där högerpopulismen har satt narrativet, som de andra partierna känner att de behöver anpassa sig till. Medierna är medberoende i det hela. Det gör att vi har en otroligt ensidig valrörelse i år och den nostalgiska nativism som är utmärkande för högerpopulismen ligger som ett filter över hela valrörelsen. Rädslans politik är en farlig politik.

Patricia Zani, medgrundare av Open Act
Politiker och media har stort inflytande över hur människor kategoriseras. Därför har de också ett stort ansvar för hur dessa kategorier skapas. Ett flertal studier lyfter hur exempelvis ensidiga negativa benämningar om människor bidrar till att stärka rasistiska föreställningar. Det gäller även när geografiska områden kopplas till brottslighet. Vi kan även i forskningen se hur ensidiga negativa benämningar kan leda till ökade hatbrott.

Annika Sundström, Public Affairs-chef på Narva
Språket har betydelse för hur vi uppfattar omvärlden, och det är viktigt att kunna anpassa sitt ordval efter sammanhang och mottagare, och lyssna in andras perspektiv. Det vi nu ser är att politiken präglas av förenklingar, som gör att allt blir svart eller vitt, och att alla nyanser försvinner. Uttrycket att kalla en spade för en spade blir en ursäkt för att använda begrepp och formuleringar som vi tidigare var mer eller mindre förskonade från. Ord spelar roll.