Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
After work
Case
Föreläsning
Frukostseminarium
Frukostseminarium Stockholm
Jobba hos oss
Julgåva
Krisövning
Lunchseminarium
Lunchseminarium Göteborg
Lunchseminarium Stockholm
Narva lanserar
Narva växer
Nyhet
Spaning
Tävling
Vinst

”Strukturbrytande grepp behövs för att bryta dödläget”

Delning av kunskap, strukturerade vårdprocesser, ledarskap och vikten av att involvera patienten i vården var några av de vårdpolitiska frågor som diskuterades på Narvas lunchseminarium.

Narva hade bjudit in Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet och ordförande för Forte, Sara Riggare, doktorand vid Karolinska Institutet och ledamot i regeringens expertgrupp inom life science samt Michael Wolf, styrelseordförande för Capio och tidigare VD för Swedbank, för ett samtal om sjukvårdens utmaningar.

Annika Sundström inledde seminariet med en presentation av Läkarnas Förtroendebarometer, en undersökning där läkare i Sverige har tillfrågats om sitt förtroende för samhällsinstitutioner, politiska partier och medier. De högst prioriterade vårdpolitiska frågorna är bättre arbetsförhållanden för personalen, stärkt primärvård och fler vårdplatser.

Göran Hägglund, tidigare socialminister och numera senior rådgivare på Narva, tog vid genom att be panelen ange vilken fråga som politikerna borde ha överst på sin agenda i valet. Först ut var Martin Ingvar, som betonade vikten av att se över hela det nuvarande systemet och att göra all informationshantering mer patientcentrerad.

– Hyrläkarfenomenet är ett symtom på en sjukligt dålig ledning som man inte kan lösa bara genom samverkan, det krävs strukturbrytande grepp för att bryta dödläget. I dag har vi 14 olika statliga verk och 22 regioner som organiserar sjukvården samt ett filter i form av SKL, sade Martin Ingvar.

Michael Wolf pekade på att det finns brister i ledarskapet och efterlyste en modell där patienten är i fokus. Han får medhåll av Sara Riggare, som menar att bemötandet är lika viktigt som stöd till egenvård.

– Det gäller att ta tillvara spetskompetensen hos patienterna och ta reda på vad som är viktigast för dem. Att inte få vara medskapande i sin vård och inte dela på beslutsfattandet är något som människor i allmänhet är besvikna på. Jag tycker det vore intressant om vi hade en patientbarometer för att ta reda på vad patienterna tycker, sade Sara Riggare.

Martin Ingvar menade att journalen i grunden är ett legalt loggsystem men att patienterna vill veta vad som ska hända, inte vad som har hänt. Hela informationsprocessen skulle behöva optimeras, vilket både skulle spara pengar och öka kvalitén i vården.

Michael Wolf återkom till vikten av ett verksamhetsstyrt ledarskap. Han kommenterade de höga sjuktalen bland personalen, som han ser som arbetsmiljörelaterade och på sikt ett hot mot kvalitén i vården.

– Vi måste våga leda med ny teknologi och på så sätt skapa mer vårdtid. Det är en ledarskapsutmaning, sade Michael Wolf och påminde om hur banksektorn fick kritik när kontanterna övergavs.

Hur löser man då sjukvårdens utmaningar? Martin Ingvar menade att vi måste bestämma oss för en nationell förvaltning om vi ska kunna ställa krav på varje landsting och bidra till en ökad transparens genom hela patientresan.

– Det behövs 36 termer men alla måste ha tillgång till dem. Enhetliga termer och begrepp måste finnas nationellt tillsammans med gemensamma processer som vi också delar med patienterna. Då kan vi organisera vården enligt principen kunskapsdelning, sade Martin Ingvar.

Sara Riggare avslutade med att poängtera att det finns en hel del som man som patient kan göra i de nuvarande systemen.

– Jag kan själv avgöra vad jag vill göra med min journal. Det finns saker som enskilda läkare och sjuksköterskor kan göra redan i de nuvarande systemen. Vänta inte på att någon annan ska lösa det åt dig utan gör det nu. Jag efterlyser mer rebellanda, sade Sara Riggare.