Vi på Narva har gjort en spaning och kollat på vad vi tror kommer fortsätta vara heta ämnen på hållbarhetsagendan under resten av året – vad kommer vi prata mer om, vilka fem frågor blir allt hetare?
Klimatet – närmar vi oss Paris?
Under 2020 såg vi i pandemins spår ett ökat fokus på sociala frågor och att klimatet under året fick en liten återhämtning när vi reste mindre och började konsumera annorlunda. När länder och företag tvingats se över sina budgetar och planera för en ny framtid så kan vi glädjande nog se att krisen har blivit en katalysator för den gröna omställningen med klimatet i fokus världen över.
Med en ny amerikansk president som inledde året med att föra USA tillbaka till Parisavtalet och fortsatt med en omfattande kursändring i hållbar riktning i kombination med nya partnerskap och samarbeten i näringslivet som eldar på omställningen till förnyelsebar energi. Räcker det för att vi under 2021 ska få se en kraftfull klimatomställning i linje med Parisavtalet börja ta form i samhället?
Cirkulär ekonomi – nya agendor börjar ta form
Cirkulär ekonomi är ett mångfacetterat begrepp vilket lett till att såväl klädbytardagar, återbruk, delande ekonomitjänster och komplexa produktionsflöden kallas cirkulär ekonomi. På global nivå har vi bara börjat den cirkulära resan, endast 8,6 procent av världens materialanvändning är cirkulär enligt The Circularity Gap Report 2021 som granskar den cirkulära omställningen i världen och som presenterades på World Economic Forums möte i Davos i januari.
Samtidigt börjar vi se allt fler cirkulära initiativ ta form. I svenska storbolag som IKEA och H&M Group är cirkularitet en integrerad del i hållbarhetsstrategin och båda företagen är strategiska partners till Ellen MacArthur Foundation som är ledande global aktör inom cirkulär ekonomi och innovation. Sedan lanseringen hösten 2020 har drygt 40 europeiska städer signerat European circular city declaration, däribland Malmö, Eskilstuna och Umeå. Amsterdam och Glasgow är två städer som satt som mål att vara helt cirkulära 2050 respektive 2045 och har sjösatt ambitiösa färdplaner.
I Sverige har regeringen under våren presenterat sin handlingsplan för cirkulär ekonomi med drygt 100 åtgärder som ställer nya krav på producenter och konsumenter för att driva på utvecklingen för en cirkulär ekonomi. Kan 2021 vara året då cirkulariteten blir mer en ett buzz word och vi kommer att se fler storskaliga och konkreta agendor och initiativ ta form i Sverige och internationellt?
Plast – nu är den verkligen överallt
Plastmassor i haven har under en längre tid skapat rubriker med hemska bilder på plast på stränder och i valars magar men i år har det även kommit rapporter om att mikoplast hittades i mödrars moderkakor, det betyder att foster inte längre bara består av mänskliga celler utan är en blandning av biologiska och oorganiska enheter. Plasten har rört sig från samhället via vår miljö och in i våra kroppar.
Samtidigt som det fortfarande produceras över 380 miljoner ton plast per år över hela världen så har dels innovativa lösningar för att fånga in plasten i våra hav fortsatt och vi ser flera exempel på cirkulära modeller där plast går från att hanteras som avfall till att bli en värdefull resurs i att allt från glasögonbågar till cement.
Kommer vi nu ta plasthanteringen på ännu större allvar när den blir en hälsofråga?
Social hållbarhet – mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i fokus
Under 2020 såg vi ett ökat fokus på social hållbarhet med bland annat Black Lives Matter-rörelsen och att pandemins effekter ledde till ökat fokus på mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Under pandemin har arbetsplatser tvingats ställa om till nya arbetsformer, en snabbt ökad arbetslöshet i industrier som drabbats värst av Corona-pandemin samtidigt som andra industrier växt snabbt, såsom e-handel, har placerat frågor kring social hållbarhet i rampljuset. Det har under pandemin blivit tydligt vilka organisationer som visat på trovärdighet och handlingskraft, genom att svara upp och finnas där för sina medarbetare, kunder och andra intressenter när de behövde dem mest.
Vi ser också en allt större diskussion kring framtidens arbetsliv ta form på arbetsplatser och i samhället i stort. Så vilka lärdomar och goda exempel från pandemiåret kan vi ta med oss in i framtiden för ett sunt och hållbart arbetsliv?
Efter noll – hur kan en positiv påverkan se ut?
Länder och företag har sedan ett antal år visat exempel på ”noll-målsättningar” för när de ska vara klimatneutrala och inom andra hållbarhetsområden inte ha någon form av negativ påverkan på planeten. Men vad händer sen när man nått de målen och hur ser mål och aktiviteter ut för en positiv påverkan?
Microsoft har tagit det perspektivet sen länge och ska bli CO2-negativa och bidra till planetens välmående utöver deras eget avtryck. IKEAs hållbarhetsstrategi People and Planet positive har ambitiösa mål för ”positiv påverkan”. När IKEA i början av året släppte sin hållbarhetsrapport presenterade man sin nya strategi IKEA Forest Positive 2030, med syfte att låta IKEA använda sin storlek för att motverka utarmning och avskogning runtom i världen och på så sätt stärka biologisk mångfald och bromsa klimatförändringar.
Fokus för dessa initiativ är att ställa om till en regenerativ och återställande ekonomi i linje med grundprinciperna för den cirkulära ekonomin samt att man använder sig av vetenskap för att gå längre än att bara ta bort sin negativa påverkan. Frågan är om vi under 2021 kommer att få se fler svenska företag som vågar höja sina ambitioner och kommunicera så kallade ”Net positive”-ambitioner och även visa på konkreta åtgärder på vägen dit?