Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
After work
Case
Föreläsning
Frukostseminarium
Frukostseminarium Stockholm
Inbound marketing
Jobba hos oss
Julgåva
Krisövning
Lunchseminarium
Lunchseminarium Göteborg
Lunchseminarium Stockholm
Mingel
Narva lanserar
Narva växer
Nyhet
Samtal
Spaning
Tävling
Veckans spaning
Vinst

Konsumenternas krav på hållbarhet driver dagligvaruhandeln framåt

Dagligvaruhandeln är en trendkänslig bransch som berörs av nya idéer och lösningar inom bland annat tech och hållbarhet. Många nordiska företag påverkas av disruptiva förändringar – men vet inte hur de ska hantera den allt snabbare utvecklingen.

Nyligen arrangerade Narva ett fullsatt seminarium som tacklade några av dagligvaruhandelns viktigaste frågor just nu. Inför en stor publik diskuterades hur branschen ska hinna med den snabba utvecklingstakten och konsumenters ökade krav på hållbarhet och transparens.

I Narvas expertpanel deltog Kaj Török, informations- och hållbarhetschef på Max Burgers, Stefan Lagerqvist, Director Home & Personal Care, Unilever och Louise König, Sustainability Business Manager på Ramboll Sverige och tidigare hållbarhetschef på Coop.

Varumärkesambassadörer leder utvecklingen

Panelen lyfte fram vikten av att lyssna till så kallade tribes, gröna opinionsbildare och ambassadörer. Det är egentligen är flera benämningar för samma grupp av människor, alltså personer som är hängivna och engagerade i varumärket.

– Vi lanserade en falafelburgare tidigt, men den mottogs inte särskilt väl av våra kunder. Istället drog vi tillbaka falafelburgaren, tog till oss av kundernas feedback och kom tillbaka med ett ännu starkare koncept: Fem stycken vegetariska burgare som gav kunderna vad de var ute efter – smakrika vegetariska burgare, sade Kaj Török på Max Burgers.

Även Stefan Lagerqvist på Unilever bekräftade att det är viktigt att ha örat mot marken och lyssna på kundernas behov, och att det är något som kvantitativa analyser av omvärlden inte kan ersätta.

Stora företag känner sig hotade av innovation

I en diskussion om konkurrens lyfter Louise König på Ramboll storföretagens rädslor. I en bransch där man behöver ha stenkoll på marginaler och ibland befinner sig i trögrörliga organisationer är uppstickarnas nya idéer läskiga.

– Det är lätt för storföretag att köpa upp dessa uppstickare, som kan uppfattas som ett hot, istället för att utvecklas i takt med dem, sade Louise König.

Panelen var överens om att man behöver fortsätta utvecklas för att kunna behålla sina kunder och sin position på marknaden. Olika kundgrupper har dessutom olika behov och därför blir det viktigt att man når dem där de befinner sig.

– Med all data som finns idag kan vi göra kommunikationen mer personlig. Vi kan till och med fråga kunden vad den vill ha för information och anpassa kommunikationen därefter, fortsatte König.

Konsumenterna efterfrågar transparens

I takt med att kundernas krav på hållbarhet ökar, ökar också kravet på transparent kommunikation.

– För Unilever, som är ett stort multinationellt bolag har vi ett stort ansvar. Det är viktigt att våra hållbarhetsinsatser görs i relation till vår storlek, och därför tycker vi att det är positivt att transparensen ökar och att våra kunder efterfrågar mer information. Har man rent mjöl i påsen blir hållbarhetskommunikationen inga problem, sade Stefan Lagerqvist.

Kaj Török konstaterar att hållbarhetsarbetet är som att cykla.

– Det är lite vingligt ibland. Man trillar men så testar man igen. Att göra nya saker lär man sig av, och därför ska man inte vara rädd för att skicka ut testraketer för att se hur de landar.

Panelens fyra spaningar för dagligvaruhandelns framtid:

– Förpackningsfrågan är stor globalt. Konsumenter kommer vilja se andra lösningar än de som finns idag, i synnerhet vad gäller plastförpackningar
– Växtbaserad mat kommer att få ett ännu större fäste, och även solbaserad mat kommer att introduceras på marknaden så småningom
– Redan etablerade råvaror, som till exempel bönan, får revansch
– Allt fler och framförallt yngre personer äter färre måltider. De är istället mer benägna att äta snacks och smårätter, vilket gör att man branschen behöver erbjuda fullvärdiga och näringsrika alternativ till den traditionella måltiden