Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
After work
Case
Föreläsning
Frukostseminarium
Frukostseminarium Stockholm
Jobba hos oss
Julgåva
Lunchseminarium
Lunchseminarium Göteborg
Lunchseminarium Stockholm
Narva växer
Nyhet
Spaning
Tävling

”Det behövs en nationell AI‑plan”

I framtiden förväntas läkaryrket alltmer att likna piloters som övervakar automatiska landningar. För att kunna hantera och utnyttja det ständigt ökande flödet av medicinska data krävs en bred implementering av tekniska lösningar, men för att nå dit krävs nationella beslut och en uttalad AI-strategi.

Det är några av budskapen från Narvas frukostseminarium den 20 april. Under ledning av Göran Hägglund, senior rådgivare på Narva och tidigare socialminister, samtalade Torbjörn Hägglöf, Life Sciences- och Watson-expert på IBM, Max Gordon, överläkare i ortopedi, Danderyds Sjukhus, Johan Brun, Senior medical advisor på LIF och Jenni Nordborg, Vinnova och samordnings­kontoret för Life Science om AI och utmaningar inom hälso- och sjukvården.

Torbjörn Hägglöf inledde med att ge en bred bild av den explosion av tillgänglig information som pågår och vad det faktiskt innebär.

– Mängden tillgänglig medicinsk information kommer att fördubblas omkring var 73:e dag fram till 2020, det gör att det redan idag är i stort sett omöjligt för en läkare att hålla sig up to date med alla nya rön, och värre kommer det att bli. Läkaryrket kommer i framtiden vara ett nytt yrke, där arbetsuppgifterna kommer handla mer om att övervaka olika informationssystem. Man kan jämföra med en pilot där i stort sett alla flygplanslandningar sker automatiskt, under pilotens övervakning.

Max Gordon, överläkare i ortopedi, tror att de områden inom vården som jobbar med analysdata, till exempel bildtolkning, kommer vara först att beröras av AI. Till skillnad från ett samtal med en patient, innehåller undersökningar som röntgen eller EKG mycket mer information för AI:n att lära av.

Jenni Nordborg, från Vinnova och samordnings­kontoret för Life Science, menar att det finns en samsyn kring betydelsen av de här frågorna på ”prat-nivå” men att det blir svårare när man når en strategisk nivå. Hon tror att det kommer vara patienter och anhöriga som driver förändringen, snarare än politiker och vårdgivare.

Johan Brun menar för att få till förändring bör man börja med att prata med de som är emot.

Torbjörn menar skämtsamt att allt är Axel Oxenstiernas fel, det går trögt att få igenom nationella förändringar när 21 landsting och regioner hela tiden ska samverka.

– Se på Finland, de har precis fattat beslutat om en AI-strategi. Se även Frankrike, som satsar 1,5 miljarder euro på sin AI-strategi. Det behövs nationella beslut med tydligt ansvar på nationell nivå. De nationella programmen fungerar inte utan att någon tar ansvar för implementeringen.

Jenni Nordberg menar att det inte ger något att fokusera på brister i det politiska systemet eftersom det inte går att förändra. Det viktigaste är att hitta vägar till att integrera de olika systemen. Alla behöver inte ha samma system så länge de kan kommunicera med varandra.

– När vi investerar i nya system är det viktigaste att de är framtidskompatibla.

Johan Brun tycker att man behöver börja med dem längst ned i vårdkedjan för att skapa ett efterfrågetryck, och minska motståndet.

– Framtidens behandlingar kommer att vara mer komplexa än i dag, det gör att läkaryrket kommer att förändras drastiskt och utan den nya tekniken kommer inte de nya behandlingarna kunna komma till sin rätt, säger han.